En söndag som den ska vara.

Om man läser "Saker en turist bör göra i Singapoe" så har vi inte gjort mycket idag. Martin utrycket det nog bäst när han sa "Vi är inte här för att uppleva Singapore, vi är här för att träffa er". Och med de orden sagda så har vi gjort mycket idag. Två timmars frukost på Vista Bistro, en timme grävandes i sanden på east coast (dessa två saker med Victoria och hennes föräldrar), en timmes lek med "Byggare Bob" på "Parkway", två timmar i poolen, middag, nattning av barn och sen "När då då" med lite vin och tilltugg. Tack familjen Tan, Ekdala och Sara för att jag får vara med.

Barns ögon

Tänk om man kunde få se världen med barnens ögon.
Vi har varit på Santosa idag tillsammans med familjen Ekdala. Världen ser helt annorlunda ut genom Axels ögon gemfört med hur jag alltid har upplevt denna del av Asien som jag trodde var "min". Bara en sån sak som att åka tåget över till Sentosa brukar vara en transport till själva aktiviteten, men inte idag. Idag var även det tåget ett äventyr där man var tvungen att vara vaken hela tiden för Axels ögon var med och det han inte kännde till, det frågade han om. Då gällde det att man hade ett svar.

Fredag

Ännu en vecka har gått och äntligen är det helg. Tiden går extra fort när man har varit borta två veckor från kotoret och dessutom har familjen Ekdala på besök. Det ska bli så kul att få tillbringa hela helgen tillsammans med dem och min älskade fru. Undrar hur mycket bad det kommer att bli?

BlackBerry

Smart phone, hur smart är den här telefonen och hur smart är användaren? Vi får väl se om detta fungerar...
Sent via BlackBerry from SingTel!

Frukost-tankar...

Sitter ensam (här är mer folk men inte vid mitt bord) på hotell Mollbergs i Helsingborg och äter frukost. Igår satt jag ensam på Starbucks i Tokyo och åt frukost. För en vecka sedan satt jag tillsammans med min fru och mina föräldrar på Starbucks framför Petrona Towers i KL och åt frukost. Lördagen innan dess satt samma kvartett hemma på vår balkong i Singapore och frukosterade. Ytterligare en vecka tidigare satt jag och Sara hemma hos Saras syster med familj och föräldrar och hade en trevlig annandags-frukost. I morgon kommer jag troligtvis att äta på dagens Hotell Mollberg i sällskap med min kollega Daisy.
Är det inte orättvist att man kan äta frukost lite varstanns i värden, när man egentligen bara vill äta frukosten tillsammans med de man saknar och håller av och då allra helst den man älskar, saknar dig Sara!

Vad hände...?

Har min skrivkunnighet varit borta i åtta månader eller bara ren lathet? Ja välj själv. Jag ska försöka få igång bloggandet från mobilen och se om det blir lättare då. Kanske till och med bara skriva små kommentarer...